What we eat

Två matnördars vardag, fest och allt därimellan

Tagliatelle och brödsmulor

Det låter kanske varken kul eller särskilt gott, men det fick en av våra vänner att fälla en tår av lycka för att det var så fantastiskt. Så här kommer receptet: Börja med att slänga ihop en pastadeg: 1 ägg och 90 g mjöl per portion pasta, till 4 personer blir det 4 ägg och 360g (6dl) mjöl. Blanda ihop, plasta in degen och låt den vila minst 30 min i kylen. Vispa ihop 2 äggulor och 200g mascarpone. Vispa därefter i 100g olivolja som om du skulle gjort en majonäs. Krossa en vitlöksklyfta tillsammans med 1/2 msk salt, rör ner det i såsen och tillsätt 60 g riven parmesan.

Värm drygt en dl olivolja i en liten stekpanna och låt 2 vitlöksklyftor bli gyllenbruna och smaksätta oljan. Häll i ca 5 dl rivet surdegsbröd i pannan och låt det stekas tills det blir gyllenbrunt och knapertekt. Blanda i lite hackad timjan och mejram och låt därefter brödsmulorna rinna av i sil över en bunke.

Gör tagliatelle av pastadegen och koka i omgångar i saltat vatten. Blanda såsen med pastan och toppa med brödsmulorna och en topp basilika.

pasta med brödsmulor

Dela

Tarte tatin

Till gåsamiddagen brukar det traditionellt ingå en skånsk äppelkaka som efterrätt. Då hyvlar man kavring som man steker i smör. Sen varvar man äppelmos med kavring i glas och äter med vaniljsås. I år ville vi prova något nytt och vågade oss på en tarte tatin. Vi läste Sébastien Boudets recept men eftersom det var en receptfri kväll så var vi inte så noga och det blev den kanske inte helt så perfekt som vi ville. Men god var den, även om karamellen hade blivit lite för mörk.

Tarte tatin

Dela

Det blev gås ändå

För fem år sedan var vi på Skånska nationernas gåsamiddag i Lund där Björn Ranelid blev hedersledamot och höll ett märkligt tal på 20 min. Nog om honom, för det var maten som var det viktiga här. För första gången någonsin kände jag att allt på tallriken harmoniserade. Man kunde ta en tugga med två ingredienser, tre, fyra eller alla, och det var lika gott och välbalanserat i varje tugga. Victor hade ätit gås flera gånger tidigare, men oavsett så blev den festen starten till en tradition – äta gås varje Mårtensafton. Vi har haft stora och små middagar och alltid traditionell skånsk gåsamiddag. I år var det dags för stora studentmiddagen i Lund igen men vi bestämde oss för att inte åka ner, och kanske strunta i gåsen, vi hade ju ändå haft vårt livs fest för två månader sedan (vårt bröllop). Men på något sätt blev det av ändå, vi, tre andra och 3,5 kg gås.

gås 3

Vi har alltid utgått från Kockarnas kalender när vi gjort gås och nu när det var fjärde året i rad så provade vi utan recept. Oturligt nog (!?) blev svartsoppan den bästa någonsin, vilket betyder att vi inte helt vet vad vi gjorde för att få den så god. Men grunden var en hemmagjord oxsvansbuljong, några klunkar rödvin, konjak och madeira. Och så hade vi sirap, kryddpeppar, kanel, nejlika, ingefära och gåsblod så klart.


gås

Dela

Oxsvanskalops

Kalops är fantastiskt gott, speciellt när den är vällagad, men så är det ju med den mesta maten. Favoritkalopsen lagar vi på oxsvans, vilket gör att vi inte heller behöver reda såsen eftersom den reder sig själv när benet kokas med. Grunden i receptet kommer från Mathias Dalgrens kokbok, men vi har gjort det så många gånger så jag vet inte längre om vi gör exakt som honom.

Börja med att bryna bitarna av oxsvans, lägg dem sedan i en gryta och tillsätt morot i bitar samt grov hackad lök och täck med vatten. Koka upp, skumma av och tillsätt därefter kryddpeppar, lagerblad och buljong. Låt det hela småputtra i 2 timmar eller tills köttet faller i sär när man tar i det. Plocka ur köttet och låt det svalna något. Reducera såsen så den blir lagom simmig och koka potatis till en potatispuré. Koka morötter, rödbetor och lök var för sig så att inte det tar färg och smak av varandra. Plocka av köttet från benet och värm på köttet i såsen och servera.

Benen från oxsvansen är perfekt till att koka fond på.

oxsvans

Dela

Meningen med livet

Vi har ingen TV hemma, men när vi tittar på någon playkanal så blir det allt som oftast ett matprogram. Jag älskar att titta på Hela Sverige bakar, Masterchef (gärna barnversionen), Kockarnas kamp och så vidare, och så vidare. Jag kan titta på en hel säsong matlagningsnånting om jag har tid, jag tycker det är så fruktansvärt roligt och inspirerande.

Ett av mina absoluta favoritprogram är Historieätarna och ännu mer Landet Brunsås. Jag är så förundrad över hur mat som är något så livsavgörande har blivit en sån liten del av vår vardag. Något så viktigt som vår dagliga energi endast ska kosta några kronor, gärna ta 4 minuter i micron att tillagas och helst ätas på 7,8 minuter. (Speciellt om man är 75+ och bor på hem.) Jag fullständigt slukar all information jag får om mat, ekotänk, kemikalier, GMO, tillsatser, Mats-Eric Nilsson och jag tycker Lotta, Erik och Henrik gör diskussionen så lättillgänglig, förståelig och rolig. Det finns parametrar som stressad förälder, ekonomi och ren fakta som såklart påverkar.

Jag hade en diskussion men min bror, och han sa något så klokt. ”Jag förstår inte varför allt som har med mat att göra har blivit så stressande, allt annat är så viktigt förutom maten. Men det är ju då man är lycklig, det är då man umgås med människor man gillar och det är då man glömmer allt som man tycker är jobbigt.” Och det han säger är så sant. Att laga bra mat, där man vet att djuren mått bra och levt ett bra liv, grödorna är inte besprutade för att se perfekta ut, eller fulla med kemikalier för att förstärka eller dölja.. Att laga en sån middag med människor som betyder mycket för en, äta med dom och prata minnen eller andra viktiga saker, samlas kring maten och dess fantastiska, naturliga dragningskraft. Jag är nog beredd att säga att det är nog det som är meningen med livet.

vänner

Dela

Rotmos

Jag har lite extra kärlek för rotmos. Potatismos är också gott, men när man lägger till morot och kålrot (eller blomkål för den delen) händer något. Det blir så vansinnigt gott att till och med falukorven känns lyxig. Vi äter med senap och en god öl. Nom nom nom.

falukorv och rotmos

Rotmos för 2 pers
4 potatisar
2 morötter
150 g kålrot (eller blomkål)
1 dl grädde (eller mjölk om du vill ha lite nyttigare)
50 g smör
salt och peppar

Sätt på en kastrull med vatten och salta vattnet. Skala och skär rotfrukterna till mindre bitar. Börja lägga i kålroten, vänta 5 min och lägg i morötterna, vänta 5 min till och lägg i potatisen. Låt det koka i ca 15 min beroende på bitstorlek, prova med en sticka. Häll av vattnet, häll i grädden i kastrullen och värm upp den lite (detta är tydligen tricket för att få till ett riktigt bra mos – att grönsaker och grädde/mjölk har samma temperatur när man stompar ihop det). Lägg rotfrukterna och smöret i kastrullen och mosa med en potatisstomp – men inte allt för noga, det ska finnas bitar kvar. Smaka av med salt och nymalen peppar.

Dela

Pasta, bacon, getost och dadlar

Det var en god vän till oss som köpte detta en gång när vi handlade tillsammans. Dock köpte hon ingen pasta och hade för avsikt att äta allt gott till frukost. Nåväl tänkte vi, och provade samma sak. Sen dess har vi ätit det flera gånger och det är lika gott varje gång. Dock har det aldrig blivit utan pasta eller till frukost, det återstår väl att prova någon gång.

Koka pasta, stek bacon, smula getost och skär dadlarna i mindre bitar (och ta ur kärnorna om de finns kvar). Blanda, klart!
pasta bacon getost dadlar

Dela

Resurskocken

När vi bodde i Lund fanns det en matbutik som låg omringad av teknikstudenter, studentbostäder och forsknings/entreprenörsprojekt – alltså fullt av människor som varje dag ville ha en god lunch. Samtidigt hade de, som alla andra matbutiker problem med svinn. Istället för att klaga på bortkastade miljoner i form av kastad mat gjorde de något åt det och startade projektet Resurskocken. Detta innebär att varje morgon rensar de ut de kantstötta grönsakerna, tar hand om köttet som fortfarande är ätbart men inte har så många dagar kvar och lagar lunchrätter som de säljer i butiken. De tar tillvara 80% av maten som annars skulle slängas och sparar på så sätt 1,3 miljoner årligen. Dessutom säljer de 350 luncher varje dag som inte behöver några tillsatser eftersom de lagas på plats.

Jag uppmanar er att fråga hur er matbutik tar hand om sitt svinn. Tipsa om Resurskocken!
toppbild_resurskocken

Dela

Oxkind

Oxkind med potatispuré är en favorit vi lagar alldeles för sällan. Det är inte alltid så lätt att få tag i och det tar tid att laga, speciellt eftersom vi inte använder tryckkokare. Men när vi väl lagar, så gör vi det såhär!

Oxkinderna marineras i en bunke med lock tillsammans med en god flaska rött, rosmarin, timjan och mirepoix. De får gärna stå två, tre dagar i kylen innan man häller upp det i lämplig kastrull och sjuder oxkinderna i många timmar. Sist blev det 10 timmar och resultatet blev helt magiskt. När kinderna är färdigkokta lyfter man försiktigt ur dem och gör en god sås på rödvinet, ca 5 dl bra kalv- eller oxbuljong och timjan och reducera ner det till hälften. I slutet smakar du av såsen med salt, peppar och lite muscovadosocker. Gör potatispuré genom att koka potatisen, pressa den och passera genom sil. Blanda potatisen med uppkokt grädde/mjölk och smör och vispa i hop så det blir luftigt. Smaka av med salt och peppar. Värm på oxkinderna i såsen innan servering. NJUT!

oxkind

Dela

Vit tryffel-dagar på Mancini

Igår åt vi på Mancini. De hade sina årliga vit tryffeldagar och vi var sugna på att prova. Mancini klassas som Stockholms bästa Italienska restaurang, så vi hade väldigt höga förväntningar. Vi provade och delade på fyra av de fem rätterna som fanns på tryffelmenyn och var i tryffelhimmeln från första tuggan. Victor åt Tartar – en finhackad råbiff av kalvfilé som tillreds som i Piemonte med vit tryffel, kapris och citron till förrätt och fettuccine – färsk pasta som tillagas med vit tryffel, smör och Parmigiano Reggiano som huvudrätt. Jag åt risotto med carnaroliris från Piemonte med vit tryffel och Parmigiano Reggiano som förrätt och ravioli – färsk pasta fylld med Radicchio trveigiano salld och Asiago ost som serverades med vit tryffel, smör, Parmigiano Reggiano och salvia som huvudrätt.

Om vi röstar tycker jag att risotton var den godaste risotton jag någonsin ätit, fettuccinen var också något av det mest fantastiska jag ätit, raviolin på tredje plats och tartaren på sista. För Victor var det lite annorlunda; fettuccinen kom först, risotto på andra, tartaren var helt amazing men snäppet längre ner och raviolin sist.

Om det inte är fullbokat resten av deras tryffeldagar (t.o.m den 1 nov) så MÅSTE ni gå dit. Alla i sällskapet bokstavligt talat slickade faten.

Mancini

Dela