För fem år sedan var vi på Skånska nationernas gåsamiddag i Lund där Björn Ranelid blev hedersledamot och höll ett märkligt tal på 20 min. Nog om honom, för det var maten som var det viktiga här. För första gången någonsin kände jag att allt på tallriken harmoniserade. Man kunde ta en tugga med två ingredienser, tre, fyra eller alla, och det var lika gott och välbalanserat i varje tugga. Victor hade ätit gås flera gånger tidigare, men oavsett så blev den festen starten till en tradition – äta gås varje Mårtensafton. Vi har haft stora och små middagar och alltid traditionell skånsk gåsamiddag. I år var det dags för stora studentmiddagen i Lund igen men vi bestämde oss för att inte åka ner, och kanske strunta i gåsen, vi hade ju ändå haft vårt livs fest för två månader sedan (vårt bröllop). Men på något sätt blev det av ändå, vi, tre andra och 3,5 kg gås.

gås 3

Vi har alltid utgått från Kockarnas kalender när vi gjort gås och nu när det var fjärde året i rad så provade vi utan recept. Oturligt nog (!?) blev svartsoppan den bästa någonsin, vilket betyder att vi inte helt vet vad vi gjorde för att få den så god. Men grunden var en hemmagjord oxsvansbuljong, några klunkar rödvin, konjak och madeira. Och så hade vi sirap, kryddpeppar, kanel, nejlika, ingefära och gåsblod så klart.


gås

Dela